Jag står och väger mellan en trea och en fyra, så egentligen blir det väl 3,5 i betyg. Det är inte det bästa jag läst av Alvtegen, av flera anledningar, men samtidigt uppskattar jag verkligen hennes böcker - och med biografin och skildringen av hennes sjukdom färskt i minnet så gör det att det känns en smula vemodigt att de böcker av henne som kvarstår att läsa och upptäcka minskar med en skrämmande hastighet.

Skugga tar upp det svarta inom framgången och ärelystnaden. Hur den kan sko sig och bekostas av andra och annat. Huvudpersonerna är en liten skara alkoholiserade och osympatiska män, som ägnar mycket tid åt självcentrerade tankar och åt att rättfärdiga sina missbruk och affärer. Den mest intressanta karaktären, Gerda, kunde ha fått ytterligare rum och plats.