Kan en ensam trana dansa? Nej, den här tranan hade både behövt en del tempuskorrigering och en redaktörs hjälpande hand. Sälmarks andra bok är en samling av 21(!) noveller fördelade på 219 sidor i bra papperskvalitet. Novellerna kretsar mycket kring döden på olika sätt, som tas, fås eller väntas på. Hur det är att åldras, samt ganska charmiga skärvor av det vi idag i folkmun kallar "gamla Sverige". Det finns en viss fingertoppskänsla för äkthet som jag uppskattar i texten, men med ungefär tio sidor per novell får inget i historierna riktigt landa. Att lära känna våra karaktärer eller låta en scen ta tid finns det inte plats för. Det blir en textversion av Tiktok där istället för dansande människor får vi möta ganska hårt ansatta livsöden med diagnoser, våld och tidigare nämnd död.

Jag som läsare hade önskat färre historier, speciellt när "Peterpassionen" och "Damen med parfymflaskan" har något. Då menar jag inte barnbokstitlarna, utan att det finns fragment som drar in och vill att jag ska kunna investera i texten. Jag önskar att ha fått utforska mer om romansen, landa i åldrandet och upplevandet, men det försvinner lika fort som snö i solsken.