Stadin Kingit är tillbaka! Mästerberättaren från Tölö flyttar ut historien till den fiktiva skärgårdskommunen Ravais. Alla talar svenska såklart. En strykrädd mästerdirigent på dekis smäller upp en nybrutalistisk betongvilla på ett skär och historien rullar igång. Lite atypiskt för Westö tar samtiden stor plats men det är såklart gott om tillbakablickar, berättelsen kretsar kring två män som s.a.s. passerat zenit. Det handlar tror jag i slutändan om att acceptera gubben i sig, att stå ut med sig själv. Rimligt. Och bra! Inte Westös bästa men bättre än det mesta skrivet på svenska.