Jag lyfter på hatten, stilen är oerhört säker. Ohlsson följer upp sin "Gregorius" med livet för Helga i trettiotalets Stockholm. Hur blev det egentligen med allt? Doktor Glas upphittade dagböcker ställer till det för henne och är den, ärligt talat, rätt tunna intrigen som Ohlsson sedan bygger sitt mycket skickliga romanskrivande kring. En värdig tredje installation efter Söderberg och "Gregorius", högst läsvärd.