SVT-kulturman är föräldraledig, börjar suga i sig trefemmor till frukost, har det gött på Södermalm. Samtidigt minns han sin barndom på ön i södra skärgården och hur allas farsor söp hårt, och hur han själv klev in i rusmedlens förlovade land som ung tonåring. Slängigt och drivet berättat, igenkänning för sena sjuttiotalister och tidiga åttiotalister, frågan man ställer sig är ju såklart hur mycket av Hannes Fossbo som finns i romanens Harry Fors, hur mycket svag öl rinner nedför författarens strupe till vardags? Men det är kanske inte det som är det intressanta. Det blir väl tramsigt ibland men på det hela taget en rå och ärlig skildring av kärleken till Volvo 240-serien och Falcon Extra Brew.