Frank hittar Gnaget och dras in i ladd, bira, ramsor och besvikelser. Minus laddet känner jag verkligen igen mig så Hildéns uppenbart självbiografiska skildring av supporterkulturen slår såklart an en sträng. Problemet är väl snarare att det blir lite för mycket fotboll i en roman som tangerar Henrik Bromanders begåvade utforskande av den s.k. mansrollen. Det intressanta är egentligen inte bollen och Gnaget utan homosocialiteten, män som gör saker tillsammans. Ännu mer av det och mindre gagg om villkorstrappan hade vässat till detta ytterligare men på det hela en läsvärd och mycket välskriven text.