Thygeson skriver med en fångande och charmerande ton bara en expert med fötterna på jorden kan klara av. Känslan i texten är som att hon delar med sig av sin trettio år av kunskap och insikter över en kaffe på en mysig kafé. Man kan nästan framställa för sig hur hon leende genom sin text beskriver olika faunor och naturfenomen. Det är informativt, engagerande och väl avvägt med både skogens fördelar och nackdelar vårt skogsbruk tillför. Thygeson utforskar hur träd fungerar och lever, vad årsringarna kan berätta för oss, och till och med varför skogsbränder ibland kan vara gynnsamma. Humor vävs in i berättelsen som vilket träd som hade varit mest populärt på instagram och det knyts ihop till ett inbjudande kall att tillsammans med henne i dessa sidor utforska naturen. Allt från bruksskogar till urskog, med all dess rika flora och fauna. Kvalité på träden som får stå och att en stubbe ibland tillför mer liv än vad hela trädet gjorde. Det finns såklart en del alarmerande inslag, men de tillåts inte att dominera texten och undviker att göra boken ”skogen” till en del av den växande klimatångestlitteraturen som oftast får damma på hyllan. 

 Med sina närmare trehundra sidor av konstfull och skarp kunskapsförmedling om skogens värde så väver Thygeson samman det arv av flora som genomsyrat författarens släkt från hennes farmors farfar genom lärdomar och deras gamla böcker. I Thygesons vision framträder en insikt om hur vårt nuvarande agerande och våra materiella krav begränsar våra horisonter. Att avstå från att avverka den sista bråkdelen av vår ursprungliga skog kan verka radikalt, men det är en tanke som belyser det övervägande behovet av att ompröva vår skogspolitik och vårt förhållningssätt till naturen. 

Thygeson målar upp en bild som bara en äkta skogsälskare kan göra. Känslan är genuin, texten kommer från hjärtat när utan att bli bohemisk eller flummig i sin retorik. Fråga inte mannen på gatan. Ta in experterna! Och i detta fall ta alltid in Anne Sverdrup Thygeson.