A review by karpius
Sörja för de sina by Kristina Sandberg

2.0

Sandberg använder väldigt många ord för att säga väldigt lite. Bitvis är det här nästan provocerande banalt, frågan läsaren ställer sig är ofta: varför berättar du det här för mig? Det tar sig varje gång Tomas kliver på såsen men däremellan sjok av ord som bara flyter förbi. Grovt överskattat.