Honest and unapologetic, Moa Martinson tells the story of how it was to be a poor woman in Sweden in the 1930's. While she does portray a truly touching and beautiful female friendship, she refuses to embellish their harsh reality - rather, she presents you with the gritty, uncomfortable and tragic details of the lives of these women.

Betyg: 3,5

Littvet läsning. Jag hade inga förväntningar, men jag tycker att det är en bra och välskriven bok! Jag älskar förlossningsscenen och vänskapen mellan de två kvinnliga karaktärerna. Fina filosofiska och poetiska tankar inströsslade och målande bildspråk.

Jag har många tankar kring den här boken. En otroligt välskriven bok, med karaktärer som kändes sanna och realistiska.
Men jag har svårt för eländeshistorier, och det måste man ändå säga att det här är. Jag lyssnade på ljudboken och kunde bara lyssna på korta stunder i taget innan det blev för mycket och jag fick ta en paus. Jag vet att det här är svensk historia, och människor hade det såhär illa. Men när jag läser vill jag drömma mig bort och uppleva gripande berättelser. Ibland kunde jag känna att det blev för tungt alltihop.

Honestly, I don't usually read books by swedish working-class authors (I think I got seriously damaged by trying to read Moberg's "Utvandrarna" at the age of 11), but I had to read one for my swedish classes so I chose this one.
I found it interesting and I cared about the characters, yes. But I probably wont read anything more from this author.

If you're interested in the swedish working class during the beginning of the 20th century, then I would recommend this. It's quite interesting from a feministic point of view as well. It's really a good book, just not the kind of litterature I read by my own volition.